Separationsångest i bött!
Den där Teza, ho blir aldrig nöjd ho!
Min busa tar flaskan som aldrig förr o de e ju jättebra med tanke på att det är de vi tränat på de senaste tre veckorna typ! Men när hon föröfrsta gången tog flaskan utan krångel i Fredas, inte ett pip o inte några viftningar med armarna alls,, när hon bara fann sig i att det är i den här plastgrejjen maten finns nu. Ja då fäller man en tår ja!
Fick en liten panikkänsla, separationsångest! Min lilla busa,, helt plötsligt var hennes välbefinnande inte bara beroende av mig och att jag fanns tillgänglig. Helt plötsligt skulle ja kunna lämna bort henne en hel dag utan problem, helt plötsligt tog vi ett steg närmre att bebisen är ett barn.’
Aj i mitt hjärta.. Men de e ju positivt,, men usch!
This entry was posted on tisdag, november 2nd, 2010 at 11:39 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.
november 4th, 2010 at 9:42
haha det är gulligt med tjocka bebisar ;P
Ja min förlossning och tiden precis efter var väl inget att hurra för, men nu kan jag äntligen sitta & vi mår bara bra
Hoppas allt är bra med er?
november 8th, 2010 at 10:14
Uj ja Cammilla:) vi mår toppen! hälsade på din mor o far i Fredas, kan de bli mer stolta? haha..